Plotsligt hander det

Handskrivet mandagen den 2 nov

Idag fast pa kvallen nar jag och Kari i min sang och planerade vara Australienvistelser efter Cunnamulla kom Ben upp och knackade pa. Med en cocacola i handen (alltsa ingen Bundy har inte). "Ben, ar du nykter?!?!" fragade jag, mkt forvanad. "Yes. I was just wondering if yous girls wanna go piggin'? I brought mi dogs". Och sa sa han ngt om att han kande sig sa dalig nar jag kallat honom ett fuckin as dagen innan. Jag ville garna go piggin' men Kari var tvungen att jobba kvall. Sa jag och Ben drog ut sjalva.

Nu ska jag beratta mer exakt hur man gor: man tar pa sig sina basta flipflops och och sen beger man sig ut med en ung karl (mark val ung karl och inte ungkarl. Anven om det ar en fordel ifall han ar ungkarls ocksa eftersom brudarna i den har byn ar extremt svartsjuka och inte uppskattar ifall deras man tar med andra tjejer ut i buschen). Anledningen till att han maste vara ung ar att annars orkar han inte springa efter grisen och har ar folk nersopna och nerslitna vid 30 sa det galler att valja ngn som ar strax over 20. Iaf, man aker ut med hans pickup och pa flaket har man hans tva blodtorstiga hundar som har extremt stora kakar och ser ut som monster men som ar extremt valuppfostrade och lyder minsta vink. Pa taket till pickupen har man en spotlight som man styr med ett handtag inne i bilen. Sen kor man ut i ingenstans och kor och kor och kor. Man lyser med spotlighten och tittar efter gris samt haller koll pa hundarnas beteende. De hoppar tydligen av i farten nar de kanner ratt lukt. Tyvarr hittade vi ingen gris och Ben tyckte det var skitpinsamt. Men jag hade kul anda for jag ar lite kar i Ben namligen. Trots att han har blodstank pa kladerna av allt dodande och cowboyhatt och inte har lamnat Cunnamulla manga ggr i sitt liv.

Nar vi inte kunde hitta ngn gris akte vi och kollade pa Bens hastar. Han har 20 st. Och sen visade han olika sorters kanguru och berattade om alla dess egenskaper och varfor den ena ar battre att doda an den andra. Det ar wallbyn (helt vardelos att doda), den gra, den roda och den jattestora roda (bast att doda). Sen hande det mest spannande: vi sag en skitgiftig orm. Varldens nast mest giftiga. Den var typ 1,5 meter lang. Jag ville fota sa Ben stannade. Jag hoppade ur. Ben sa att jag nog skulle hoppa in igen. Jag ville absolut ha ett foto samt verka tuff sa jag ignorerade honom och gick narmre ormen istallet. Da sa Ben att han verkligen rekomenderade att jag inte gick narmre, men det gjorde det iaf for jag ar inte radd for ormar och ett foto ar anda ett foto och dessutom attackerar de inte bara sa dar. Har jag last iaf. Men da sa Ben att det faktiskt inte var roligt langre att jag skulle sluta och komma tillbaka. "Du ar dod inom 30 minuter om du blir biten av den ormen". Sa jag la av och hoppade in i bilen igen, for hans skull (det var typ fem meter mellan mig och ormen och den hade roven at mitt hall. Ok?).

Fick inget foto for min kamera ar sa dalig i morker. Men en ormupplevelse ar i alla fall en ormupplevelse.

Sen akte vi "hem" igen och Ben lovade att vi skulle gora om det ngn annan dag och att vi da garanterat kommer fanga en gris.

Ben alltsa, vilken kille!