Nyarsforberedelser

Nyarsafton i morgon da. Eftersom att jag inte har nagot annat att gora an att ga omkring och prova klader hela dagarna var forutsattningarns for den perfekta nyarsklanningen de allra basta (Minns forra aret hur jag sprang omkring pa mellandagsrean och forsokte hitta nagot i rekordhastighet men hittade verkligen INGET for att allt var utplockat. Sa jag fick panikkopa ngt fult och inte alls nyarsmassigt. Och sen blev jag sjuk med svar feber pa nyarsafton men gick anda pa festen vi var bjudna ((i sista minuten efter att originalfesten blev installd pga att de som skulle ha festen inte langre fick vara i lokalen pga ngt brak pga ngn tidningsartikel. Jag forstod mig aldrig pa det dar)) till. Jag forsokte dricka mig frisk med bubbligt vin vilket inte funkade sa vid halv tolv gick jag ifran nyarsfirandet. Jag orkade helt enkelt inte langre. Tolvslaget spenderade jag med frossa i en busskur pa campus vantades pa en buss som var forsenad). I alla fall. Efter att ha provat alla klanningarna i hela det enorma kopcentret har i Cairns och mentalt plockat bort alla som var for dyra, da aterstod inte en enda klanning jag ville ha. Da sa jag till mig sjalv det att "har har jag kanske 200 klanningar jag kan valja mellan. Om den perfekta inte existerar bland de 200 sa far jag ta en annan som ocksa ar snygg". Sa efter 6 timmar (!!) i detta javla kopcentrum kom jag darifran med en helt vanlig trakig svart klanning. Inga konstigheter. Inga krusiduller. Inget speciellt alls. Var ocksa tvungen att inhandla ett par skor. Man far inte ha flipflops pa sig pa detta nyarsfirande namligen (och inte shorts eller linne). Och jag har bara flipflops och ett par skitfula jumpaskor som alltsa inte var att tanka pa. De ballerina som jag tog med mig hemifran har forsvunnit nagonstans pa vagen. I alla fall. Hittade ett par helt vanliga svarta skor for $9. Det ar ett par platta papperstunna fotdodarskor. Men det ar ett par skor i alla fall.

Pa detta pub crawl vi ska pa aker man dubbeldeckarbuss mellan pubarna. Det ar lite markligt for det ar ca tio meter emellan dem. Men det blir bra det har. Det ar varmt och fint och om jag inte har en sa himla snygg klanning sa har jag i alla fall en avundsvard solbranna.

Att vara riktig backpacker

Igar agerade jag riktigt backpacker och gick ut pa backpackerpub. Man betalade $3 (18 kr) i dorren och fick under en timme dricka sa mycket ol och vin man ville. Hurra hurra!

Fast jag tror att de hade mixat vinet med vatten. Dels darfor att det smakade vatten och dels darfor att jag drack sex glas pa raken och var trots det till min fordel vid kvallens slut. Men anda, 18 kr!

Nyss har pa internetcafeet kom det in tva tjejer i bikini och gav mig en flyer fran en annan backpackerpub i narheten. Dar ska det vara jelly fighting ikvall. De forklarade att det gar ut pa att halvnakna tjejer brottas i gele och de som inte ar med kollar pa. "Nej men sa kul!" sa jag och tog emot flyern. Sen sa de att om jag ocksa ville brottas kunde jag foranmala mig. Sen var det bara att ta pa bikini och komma dit. "Jag ska absolut fundera pa det" svarade jag. Det later precis som nagot jag skulle tycka var jattekul. Vem har INTE alltid dromt om denna mojlighet?

Nej jag tror inte att jag ar sa mycket backpacker anda. Jag skulle nog hellre hoppa i en pool full med hajar och krokodiler an att brottas i gele. Sa himla himla tacky!

Kolla har da!

Kolla vilken gullig bild pa Hanna jag hittade pa Mys blogg. Hanna min basta van har i varlden: jag saknar dig!

Jag och Hanna brukar i vanliga fall prata exakt varje dag och traffas typ i alla fall sex dagar i veckan. Vi brukar diskutera och dissekera varenda "meningslos" liten detalj i vara liv. Ibland kommer jag pa mig sjalv med att ha ringt till henne kanske sju ganger pa en dag bara for att jag maste saga det att "pa fredag nar vi ska ut, da har jag andrat mig angaende vad jag ska ha pa mig. Forst tankte jag ju ha tjocka svarta strumpbyxor till den dar klanningen men nu har jag bestamt mig for att ha tunna svarta strumpbyxor istallet". Och sen en halvtimme senare kommer jag pa att jag glomde saga en sak forra gangen. Namligen att "jag sag J pa stan pa vag hem fran bussen och forst tankte jag halsa men sen angrade jag mig for jag vagade inte for jag tankte att han kanske inte kanner igen mig och precis da halsade han och da var det liksom forsent for mig att halsa for vi hade redan passerat varandra och nu tror han sakert att jag hatar honom". Ja, och sa fortsatter det. Men for det mesta ar vi med varandra och slipper ringa. Vi har nycklar till varandras lagenheter och hanger hos varandra dagarna i anda. Och nar vi pratat om precis allt som hant da ar det fredag och dags att dela en vinare och sen en till och da kan vi diskutera allt igen fast ur en annan mer dimmig synvinkel. Och dagen efter nar vi kakar frulle pa Askelyckan da har vi nya saker att diskutera (det som hande kvallen innan).

Vi vet sa sjukt mycket saker om varandra att ni anar inte! Vi har alltid kul. Och vi vill alltid samma sak. (Ibland brakar vi, men det brukar losa sig pa en halvtimme).

Men nu, nu ar det en manad sen vi ens pratade i telefon. Och innan dess en manad och innan dess en manad. Och det ar fyra manader sen vi sist sags. Jag har kant mig lite deppig over det den senaste tiden.

Men till sommaren, da ska vi bo tillsammans i min lagenhet och ta igen allt (om vi far sommarjobb).

Ja och nu ska jag fortsatta det har Australienaventyret.

Till Adnan:

Tack for jul-sms:et. Det var det enda sms jag fick pa julafton. Och du firar inte ens jul. Kunde inte svara pga brist pa cash pa kontantkortet. Men jag blev i alla fall glad. Tro inte annat!

Nyar raddat

Yes! Jag var lite deppig over att jag inte hade en enda plan for nyar. Tankte att har far val jag sitta ensam och deprimerad och lasa en bok medan alla andra firar det nya arets ankomst. Jag kande liksom inte for att ga ut pa egen hand och stalla mig i en ko nagonstans och vanta i tre timmar for att sen komma in pa nagon snuskig bar och dricka ett glas vin i min ensamhet och sen ga hem och lagga mig runt elva och sova igenom tolvslaget. Det var sa jag sag framfor mig hur det skulle bli i alla fall. ALLA jag traffat har i Cairns ska namligen vidare till Sydney eller Melbourne eller annan storre stad infor nyar.

MEN sa idag i koket nar jag lagade mat traffade jag en supertrevlig amerikanska som inte heller hade nan att va med. Sa vi bestamde att sla vara ensamma och sorgliga pasar ihop och kopa (svindyra) biljetter till ett pub crawl som arrangeras down town. Det var val tur. Da blir kanske nasta ar inte sa deppigt mot alla odds (ni minns det dar med att hela nasta ar blir sa kul som nyar?).

Nu ingar ju inget utom lite pizza (eller vad for kak det nu var det skulle bjudas pa) i den dar biljetten, sa spriten tillkommer och INGEN ska val behova vara helnykter pa nyar heller. Det ar en mansklig rattighet. Sa det kalaset kommer kosta skjortan. MEN direkt efter nyar ska jag leta jobb igen, och gar det bra da ar det ingen fara. Hoppas hoppas den dar kvinnan inte glomt bort mig och vill ge mig ett valbetalt jobb pa attraktivt stalle nara havet.

Alla andra backpackers de reser runt fram tills dess att deras pengar ar HELT slut. Nar de kakat nudlar och sovit pa gatan ett par veckor, da tanker de att det nog ar bast att leta arbete.

San ar inte jag. Jag tanker mer att "nu har jag bara pengar sa att jag klarar mig en manad till, sa det ar bast att snabba sig med jobbletandet". Innan tankte jag att jag skulle spendera de pengar jag har och sen aka hem igen. Jag skulle kunna gora allt jag vill pa de pengar jag har (utom Tazmanien och Nya Zeeland). Men jag andrade mig. Jag vill inte hem mitt i smallkalla vintern och sen sitta hemma och vara arbetslos istallet. Arbetsloshet ar min storsta skrack i livet. Namligen.

Gud vilket meningslost pladder jag skrivit ner har nu. Hoppas inte ni laste. Det var tva minuter av ert liv ni just slosade bort.

Julen hemma

Jag ser pa min systers blogg att ni hade en trevlig jul. Typiskt att den basta julen nagonsin skulle vara just nar jag inte var hemma. Men men, det blir ju jul igen nasta ar och vem vet, den kanske blir annu battre.

Vilken fantastisk skillnad det verkar vara pa Jennies och Magnus (mfl) hus. Ser skitsnyggt ut! Och vilket underbart julpynt! Jennie ar expert pa att fa till julstamning. Och Rasmus ar sa gullig. Och STOR. Och Agnes, vilken juloutfit! Underbar! (ar det min gamla kjol? Eller bara en liknande?) Viktor och Isak, de ser ocksa sa stora ut. Men samtidigt jattesota. Jullan ser jag inte mycket av dar pa bilderna, men hon ar alltid underbar.

Det verkar som om ni blandat ihop julklapparna. Jag gav inte en stubby cooler till Jennie. Jag gav en till Magnus daremot. Vad fick da Magnus? Jennies kram? Eller kor de bara pa "allt mitt ar ditt..."? Det var inte sa latt att hitta julklappar i Cunnamulla som dessutom helst inte fick vaga nagonting. Utbudet var inte sa stort. Men det var ju bra om ni blev glada. Bra att de kom fram, de ar sa kinkiga i tullen med vad man far och inte far skicka att det alltid ar lite av en chansning.

Nu ska jag satta mig i skuggan och lasa. Har brant mig igen (en del i sjukdomen tanorexi), sa jag maste halla mig undan solen ett tag.

God Jul!

Dyka horrni, det var typ det haftigaste jag gjort. Men ocksa det laskigaste. Det naturliga nar man far huvudet under vattnet ar ju att ta sig till ytan. Men har bara sjonk man. Vi dok fyra och fyra med en dykinstruktor i mitten. Ingen hade ju dykcertifikat. Barriarrevet gar inte riktigt att beskriva i ord. Det ar HELT amazing! Den turen jag skulle aka pa var installd av nagon anledning sa jag fick aka pa en annan battre och dyrare och fick dyka en hel halvtimme.

Jag vet att jag ser ut som en padda pa bilden dar, men forsok sjalva se attraktiva ut i en vatdrakt.

Det forsta jag gjorde var att aka en slags undervattensbat dar man satt som i en glasbur och hade perfekt utsikt over allt. Jag sag skoldpaddor, massa massa olika slags fiskar i regnbagens alla farger. En del jattestora, en del pyttesma. Och koraller sa klart. Och musslor som hade en och en halv meter langa gap.

Sen kakade vi lunch. Det var en buffe' innehallande allt. Nastintill battre an julbord faktiskt. Sen gjorde jag mitt dyk. Forst tankte jag att fan det har ar for labbigt. Jag fick cellskrack och trodde att jag inte kunde andas. Sen sa jag till mig sjalv att skarpa mig. Da gjorde jag det och sen gick det skitbra. Fiskarna och korallerna var... ja... nej. Ni far testa sjalva.

Efter dyket tog jag en bat till en sand-o som lag en bit bort. Kritvit sand och klarblatt vatten. Darifran kunde man snorkla pa egen hand. Det var nastan lika bra som att dyka och mer fritt. Fiskarna ar sa vana vid snorklare att de kommer anda fram till en. Vart man an tittar sa ar det fiskar. Sana man bara sett pa naturprogram typ. Och sa dessa enorma musslor. Jag fann dem intressanta.

Min favvorfisk var pappegojfisken. Den har en pappegojnabb, ar regnbagsfargad och liksom flaxar med fenorna som en fagel istallet for att simma som en fisk.

Ha en bra julafton familjen (hoppas ni saknar mig).

Och ovriga som laser denna blogg, ha en bra jul och ett gott nytt ar.

Jag hatar par som backpackar ihop. Om man ar ett par, da far man fan finna sig i att det ar husvagnssemester i matchande traningsoveraller som galler. Backpacking ar det vi tuffa och oberoende som haller pa med. Hall er borta!

Nytt hostel

Nu har jag bytt hostel. Detta bokade jag for typ tva manader sen, ifall det skulle vara svart att fa boende over jul och nyar. Sen bestamde jag att aka till Cairns lite tidigare an planerat och da bokade jag ett annat hostel. Man vet ju aldrig pa forhand hur hostelen ar. Och utifall att det ar riktigt javligt vill man inte stanna forlange pa samma stalle. Darfor bokade jag tva olika. Har checkat in men inte fatt nyckel sa jag har ingen aning om hur det ser ut an. Men jag vet nu att det var en valdigt lang bit att ga. Jag visste bara vart gatan lag och tankte att det ar ju jattenara till stan och lagunen. Men vad jag inte tankte pa var att den gatan var skitlang. Sa jag promenerade i en timme och tio minuter med all packning. Tva ryggsackar och en handvaska. Det var jobbigt ska ni veta! Det ar tufft att vara backpacker. Men det ar lika bra att tvingas ga. Det blir man i alla fall inte fetare av.

00-talet

Nu nar jag har semester hanger jag runt en del pa natet. Pa bloggar och forum och sadana saker. Det ar valdigt poppis i dessa dagar att gora listor over 00-talets basta skivor. Ville bara saga det att pa min lista ligger (kanske inte helt ovantat) Hakan Hellstrom - Kann ingen sorg for mig Goteborg som absoluta nummer 1. Den kom redan forsta aret detta decennium och tanka sig att ingen kunde overtraffa det. Pa tio ar. (Kent kan slanga sig i vaggen). OCH en annan sak: shit pommes, det ar TIO AR SEN (nastan) sen den skivan kom. Det kanns som igar och det ar ett tydligt tecken pa att jag borjar bli gammal. OCH ytterligare en sak: jag minns hur alla ba "Men Helena, du kommer inte alska Hakan lika mycket nar du blir vuxen som du gor nu, det fattar du val". Och jag nu ba "HA! Det gor jag ju visst det era bezzervizzrar". Och det ar inte ett tecken pa att jag inte mognat, det ar ett tecken pa att det var akta.

Annars kan jag meddela att jag ar brunare an aldrig forr men anda nar jag jamfor med alla andra vid poolen sa ar jag inte lika brun och jag vill vara som alla andra. Helst brunare. Har typ utvecklat tanorexi. Och sa ar jag blondare an innan for jag hittade ett sa himla fiffigt spray som man bara sprayar pa och gar ut i solen och sa vips ar man skitblond. Och sa ar jag formodligen fetare an innan. Men jag kanner mig smalare. Tror det kommer med brannan. Hellre brun och fet an blekrosa och fet liksom. Det var inte min plan, men jag har fortfarande (forhoppningsvis) nagra manader pa mig att magra innan jag kommer hem. Fast det kommer inte handa.

Detta ar vad jag agnar mig at

Min plan har i Cairns var att inte gora nagonting. Bara chilla. Ta att lugnt. Bli brun. Lasa bocker. Och sa vidare. Jag var sa himla sugen pa det efter att forst ha jobbat och sen flangt runt och flugit hit, akt tag dit, akt van tvars over landet och otaliga timmar i buss forst dit sen dit och sen hit. Inte det att jag inte haft kul eller sa, bara det att nu vill jag ha pure semester.

Jag haller min plan. Jag har skaffat rutiner. En vanlig dag ser ut sa har:

Stiger upp runt tio.
Kakar frulle.
Gar mot stan.
Stannar i det enorma shoppingcentrat som ligger pa vagen och provar olika snygga klanningar som jag inte har rad med men som jag anda vill se hur de ser ut pa.
Gar vidare mot stan.
Lagger mig pa en filt vid lagunen (den jattestora poolen).
Badar.
Laser.
Skriver.
Badar.
Laser.
Skriver.
Badar.
Ater nagot som jag kopt pa Wollworths. Typ brod och frukt.
Nar det blivit lagvatten i havet gar jag langs med stranden och kollar pa krabbor och pelikaner och eremitkraftor och faglar med langa ben och langa nabbar och fiskar som ar sa roliga for de liksom kralar runt i leran istallet for att simma i vattnet.
Satter mig i skuggan och laser och skriver lite.
Promenerar runt i stan och kollar pa smycken och klader.
Satter mig vid havet och vantar pa att solen ska ga ner. Da hander det grejer namligen. Alla hundratusentals flygande hundar som hanger runt i traden harikring hela dagen vaknar till liv och borjar flyga. De tacker praktiskt taget hela himmelen over havet och stan. Jag alskar det. Flygande hundar ar mitt favvodjur.
Badar i lagunen i morkret.
Gar hem. Och pa vagen stannar jag i det enorma shopingcentret och provar olika snygga klanningar som jag inte har rad att kopa men som jag anda vill se hur de ser ut pa.
Fixar lite kak.
Sitter ute en stund och filosoferar.
Gar och lagger mig vid 22:30.


Igar gick jag ifran rutinen och gick pa konsthall. Det var trakigt. Jattetrakigt. Bara fula saker som liksom man struntade i en sekund efter man glott pa dem. Sa jag skyndade mig darifran och gick for att studera krabborna istallet.

Och sa har jag bokat in den dar dykningen den 24:e. Det ar bra for det ingar kak och hela koret och det ar en heldag pa havet i bat. Man far ett dyk med tuber som val varar i typ tio minuter, men tio minuter ar i alla fall tio minuter. Man gor det tillsammans med en dykinstruktor. Resten av dagen far man snorkla och de jag pratat med som har gjort en sadan har tur sager att aven snorklingen ar jattebra.

I Cairns

Jag ar i Cairns nu. Det ar fint har. Man kan visserligen inte bada i havet men det finns en jattejattestor pool. Den ar sa stor att den tacker halva stan. Och den ligger precis vid havskanten sa nar man plaskar omkring dar kan man titta ut over havet och latsas att man havsbadar. Tyvarr brande jag mig litegranna igar, eller ja... jag brande mig over hela kroppen, sa nu maste jag halla mig undan solen. Men det ar ok. Jag har ju hela julhelgen pa mig att bada och sa vidare.

Mitt hostel ar som en tradkoja. Hemtrevligt och mysigt och sa ar det tva Svenskar i mitt rum. Jag har inte traffat en enda svensk pa flera manader. Det kanns skitkonstigt att prata svenska! Det ar svart att beskriva, men jag kanner typ inte igen min egen rost eller mitt eget sprak. Och an varre blir det nar alla runt omkring pratar engelska eller tyska eller hollandska eller vad det nu kan vara. Anda kanner jag att jag inte blivit sa bra pa engelska som jag hoppats. Men jag har ju nagra manader kvar (forhoppningsvis).

Ska boka en dyktur till den 24 tankte jag. Hade val varit kul att fira julafton pa en bat och dyka och snorkla vid barriarrevet. Jag tycker det later trevligt i alla fall.

Kari kommer kanske hit till nyar sa vi kan fira det tillsammans. Det beror pa huruvida hon har rad eller ej. Men jag hoppas hoppas hon kommer. Det hade varit sa kul att fira nyar med nagon jag kanner. Nyar kanns mycket viktigare an julen eftersom hela nasta ar blir sa kul som nyarsafton blev. Det ar sanning.

Efter nyar ska jag soka jobb igen. Allt ar sa dyrt har att pengarna flyger ivag. Shup shup sa ar man pank. Kande mig lite deppig over det igar och tankte att det gaaaar aldrig. Jag hade bara tur forra gangen, nu ar det helt omojligt att hitta ett jobb igen. Sa sokte ett pa mafa pa en sida pa natet for backpackers som letar jobb. Det stod inte nar det skulle borja eller nat utan det var bara "houskeeper wanted". En halvtimme senare ringde en kvinna upp mig och sa att det jobbet redan var tillsatt men att hon hade ett annat om jag var intresserad, i Hervey Bay. I sa fall var jag tvungen att borja direkt. Men jag har ju redan bokat och betalt for hela jul och nyar sa jag kan inte bara dra harifran just nu. Det kanner jag absolut inte for. Da sa hon att jag kunde ringa henne efter nyar sa skulle hon se om hon kunde fixa nagot. Jag kanner mig nastan lite attraktiv pa arbetsmarknaden har (marklig ovan kansla. Hemma kanner jag mig lika attraktiv som en pestsmittad). Jag tror det ar mina erfarenheter som vardbitrade som lockar dem. Och att jag ar Svensk. Och att jag inte ar 19 ar.

I alla fall, efter nyar har hon sakert glomt bort mig och har absolut inget jobb tillgangligt. Men anda, jag finner det hoppfullt att det inte ar dott pa arbetsfronten.

Och OM jag far ett jobb och OM det ar bra betalt sa att jag kan spara, da ska jag, efter jag jobbat klart, forst aka till Melbourne, sen till Tazmanien, sen till Nya Zeeland. Och sa vill jag hemskt garna till Perth. Egentligen nar jag ocksa en liten drom om att boka om hembiljetten sa att jag istallet for att bara byta plan i Hongkong kan stanna dar en vecka. Det hade varit ballt. Det ar manga som gor sa, har jag hort.

Jag tankte egentligen bara skriva ett par rader men jag forlorade mig sjalv lite har i pladder. Fast det ar ok.

Ingen god jul

Det kanns som om Australienarna verkligen forsoker och forsoker fa till julstamning. MEN utan att lyckas. I affarerna spelas jullatar som I'm dreaming of a white christmas och Winter wonder land men det blir sa fel. Det ar mitt i sommaren och skitvarmt. Det ar julpynt lite har och var och man far ett "Merry Christmas" da och da, men det kanns valdigt halvhjartat. Det ar inte alls nagon hysteri som det ar hemma den har tiden pa aret. Och jag saknar det inte alls. Jag gillar att det ar sa chill.

Jag har fotat lite forsok till julstamning:

Jul i Townsville

Jul i Darwin

Och sa min favvo, den absoluta hojden av bad taste. Kangurus som drar jultomtens slade. Shoppingcenter i Alice Springs.

7 dagar av mitt liv

Ser ni mannen pa taket dar? Vi har spenderat 7 dygn och 220 mil ihop. Det var namligen skitdyrt att ta sig fran Alice Springs till Cairns visade det sig. Men jag hittade en annons pa en anslagstavla pa hostelet jag bodde. En snubbe (fransman) vid namn Andy skulle kora med sin van till Cairns och undrade om nagon ville aka med och betala halften av bensinen. Jag ringde honom och bestamde traff. Han verkade inte vara nagon mordare i alla fall sa jag tankte att det kunde vara en bra ide. Han sa att jag inte behovde boka mer hostelrum utan campa tillsammans med honom istallet. Han hade inrett vanen med kok och sangar sa ja, det tyckte jag verkade praktiskt och billigt.

Dag 1:

Vi var fortfarande kvar i Alice. Andy ville saga hej da till nagra kompisar som jobbade med att plocka vindruvor. De skulle ha fest dar pa vindruvsfarmen sa jag hangde pa. Festen gick ut pa att tre franska rasta-man satt pa en aker i kolmorker och spelade trummor och sjong Bob Marley-latar (OBS! En av dem mkt het!). Jag sov i ett rum i baracken tillsammans med tva av dem. Lite bekvamare an van. Den heta av dem tande rokelse i rummet for att hans fotter luktade sa illa att ingen kvinna skulle behova uppleva den stanken.

Dag 2:

Andy parkerade vanen pa en parkering i centrala Alice. Jag gick och shoppade lite, drack en latte pa ett trevligt cafe, Andy fixade med bilen och ja... vi var fortfarande lite framlingar for varandra, vilket innebar att vi var trevliga och artiga. Vi lagade mat pa stormkok. Pa natten korde vi ut i bushen och sov i vanen. Lite obekvamt och sa, men det funkade.

Dag 3:

Andy skulle jobba nagra timmar innan vi kunde bege oss fran Alice (antligen). Jag gick och glodde i affarer. Sen drog vi. Det visade sig att vanen inte kunde kora snabbare an 80 km i timmen. Andy tutade pa alla djur pa vagen. Inklusive alla smafaglar. Han var livradd att kora pa nagot. Jag blev lite irriterad for herregud, faglar flyttar pa sig nar man kommer nara och gor de inte det far de skylla sig sjalva, men jag sa inget. Nar vi stannade for natten la Andy sina smutsiga strumpor (som han anvant i tre dagar) i min handvaska. Jag sa inget om det heller. Jag forsokte med alla mina krafter att inte starta en fight over alla smasaker som irriterade mig.

Dag 4:

Vi vaknade och gjorde kaffe och kakade lite innan vi fortsatte kora. Vi hade ganska trevligt for jag fick valja musik. Vid 5-tiden stannae vi for att tanka. Da traffade vi lite folk som skulle campa pa en campingplats precis i narheten sa vi bestamde oss for att gora det samma. Det var tva tjejer fran Australien som ocksa akte van genom landet. Sen var det tva man som var arkeologer och som jobbade i narheten. Och sa var det en snubbe som jobbade med kor. Vi lagade mat tillsammans och tande en eld och drack vin och badade i en pool. Det var jattetrevligt forutom att jag och Andy borjade braka om hur man skar lok pa basta satt. Jag VET att jag har ratt. Och sa blev det lite jobbig stamning nar Andy tog fram sin hemgjorda digeridoo och spelade den enda ton han kan i flera timmar. Alla blev irriterade, men det markte inte han inte.

Dag 5:

Nar vi akt nagra timmar stannade vi vid en rastplats. Andy stod vid vagkanten och vinkade pa alla som akte forbi. Jag satt i graset och var irriterad. Man masta liksom inte vinka pa alla. Da sa Andy att jag inte ar tillrackligt oppen som person. Jag blev skitarg. Han sag sig sjalv som valdigt valdigt oppen men i sjalva verket var han bara oppen jantemot personer som ocksa hade dreads, skagg och fula klader. Att vara oppen ar val for fan att acceptera och kunna prata med ALLA manniskor eller? Inte att sta vid en vagkant och vinka. Sen satt vi tysta i typ 40 mil. Pa kvallen nar vi stannat borjade Andy snacka om personer han kande som var sa himla spirtuella. Och jag ba "spirituella, hur menar du? Hur ar man om man ar spirituell?". Han ba "man har en massa god energi som liksom stralar ut". Jag sa att han var dum i huvudet och fragade om han tyckte jag var spirtuell. "Nej, absolut inte, du har ingen god energi alls" svarade han. Jag sa att han var ytlig och att man val for fan inte maste se ut som Jesus for att ha god energi. Andy blev sur. Jag var asforbannad. Han trodde att han var sa himla djup och intelligent men efter att han berattat om alla ganger han var sa full att han inte kunde ga sa fanns det inget annat. Inget djup alls. Det gick inte att diskutera en enda grej. For han hade inget att saga om nagonting. ALLT i hans liv handlade om att bli hog och/eller full. Valdigt spirituellt maste jag saga. Nar jag den kvallen upptackte att han lagt sina smutsiga kallingar rakt over mina grejer kokade jag inombords, gick och la mig och smallde igen dorren till vanen.

Dag 6:

Vi korde 60 mil under tystnad. Fort nar vi stannade pa en lastbilsparkering for natten pratade vi litegrann och jag forsokte verkligen, verkligen att vara trevlig. Vi var ju faktist fast dar i bushen tillsammans med varandra sa det var inte mycket att valja pa. Vi tittade pa stjarnorna och pa alla road trains som akte forbi. Nar jag kom tillbaka fran toan (ja, det fanns en toa pa detta stalle, absolut lyx!) satt Andy och sa "absolute terrible. Uh, so disgusting. Terrible, terrible" (tank det med grav fransk bryting). "What?" fragade jag och Andy svarade "I just farted and it smells so bad. Uhhh disgusting. I think I'm gonna fart all night". Jag blev skitforbannad.

Dag 7:

Andy klev upp forst, stallde sig utandor vanen och pruttade hogt och ljudligt och fortsatte sitt terrible terrible. Jag sa att jag tanker hoppa av i Townsville (vilket innebar att jag kunde slippa honom en dag tidigare). Det var fine med honom for han behovde egentligen inte aka till Cairns langre utan ville sa fort som mojligt till Brisbane. Nar vi kort nagra timmar den har dagen stannade Andy pa en rastplats. Jag fragade vad vi skulle gora dar.

Andy: I have to go to the toilet.
Jag: Ok.
Andy: I have to shit.
Jag: Thanks for telling me. I really wanted to know that.
Andy: I'm gonna think of you while I'm doing it.

De sista 7 milen borjade vanen att krangla. Det var nagot med kylarvatskan tror jag. Vi var tvugna att stanna da och da och vi kunde inte kora i mer an 40 km i timmen. Vet ni hur det kanns att kora 40 km i timmen i 7 mil med en illaluktande fransman jamte sig? Jag var sa javla arg. Och alla korde om oss och tutade. Och Andy vinkade. Han verkade inte alls bry sig om den hemska situation vi var i.

Men nar vi antligen, antligen kom fram till Townsville mottes vi av det har:

Och da kandes det som om det var vart det. 7 dagar av tutande, vinkande, fightande, digeridoo-spelande, smuts, prutt och "You are stupid" "No YOU are stupid".

I morgon lamnar jag Alice Springs. Ska sa sakterliga ta mig till Cairns. Ska inte snabba mig for jag vill liksom bara chilla och se lite saker pa vagen och sadar. Och jag har ingen tid att passa. Sa jag kan inte skriva eller maila pa ett tag nu, sa ni vet. Men mamma, jag kan kanske skickar ett sms nagon gang. Oroa dig dock inte, jag ska inte gora nagra utsvavningar.

En rolig detalj

Det var en jattetrevlig Italienska med pa turen till Uluru. Vi bor pa samma hostel nu och har umgatts en del de senaste dagarna. Lagat mat i hop och shoppat ihop och sa vidare. I alla fall. Nar vi borjade prata forsta dagen fragade hon varifran i Sverige jag kommer ifran. Jag svarade att jag bor i Vaxjo. Da sa hon att hon visste vart det lag for hon har vanner i Sverige som hon brukar halsa pa och da brukar hon landa pa Smaland Airport. Jag fragade vart de har vannerna till henne bor. Gissa vad hon svarade?

"De bor pa en liten ort som heter Olofstrom". Haha. Hon har varit dar en massa ganger. Hon ba "jag gillar det dar cafeet Liljas och sa alskar jag valhall".

Varlden ar liten som man brukar saga.

Outback

Igar kom jag hem fran mitt tredagarsoutbackaventyr. Det har varit en provning kan man saga. Fruktansvart varmt. Verkligen extremt. Forsta dagen akte vi till Kings Canyon. Dar skulle vi promenera i tre timmar. Eller snarare klattra. Efter 20 minuter kunde jag inte ga langre. Jag fick andnod och mina knan borjade skaka. Dar fanns en bank men den var for varm att sitta pa. Sa jag fick slapa mig tillbaka till utgangspunkten och satta mig pa marken och dricka ett par liter vatten. Enligt en termometer var det 45 grader ute. Pa natten sov vi pa marken i bushen i en swag. Vet inte det svenska ordet for det. Men som en stor sovsack med ett inbyggt liggunderlag. Meningen ar att man ska ha en vanlig sovsack dar i. Det var dock sa varmt hela natten att jag sov ovanpa swagen med sovsacken som huvudkudde. Det var mysigt. Alla sov i en ring runt en eld (som behovdes for lyset, inte for varmen). Vi lagade mat och hade allmant trevligt.

Andra dagen akte vi till Kata Tjuta och promenerade. Vi borjade vid 8 pa morgonen och holl pa till 11. Da stanger de vandringsleden pa grund av hetten. Kata Tjuta var i alla fall mycket fint och jag hade druckit battre an dagen innan sa jag tyade ga den langa rundan (man kunde valja mellan lite olika leder).

Vid solnedgangen lagade vi mat framfor Uluru. Uluru var hisnande. Pa natten sov vi pa marken igen fast pa ett campingomrade. Denna gangen kunde jag faktiskt sova i swagen. Hettan var inte lika slaende. Jag hade djur av oidentiferbara arter inuti sovsacken. Kan ha varit fladdermoss, kackerlackor, ormar, spindlar och nattfjarilar. Vad vet jag. Jag var sa trott att jag inte orkade bry mig. En art kunde jag dock identifiera och det var pissmyra. Ca tusen stycken. Har bett over hela kroppen.

Andra morgonen steg vi upp vid 4 och akte tillbaka till Uluru for att kaka frukost i soluppgangen. Uluru skiftar i farg vid de olika tiderna pa dagen, darfor ar det viktigt att se bade soluppgang och solnedgang. Sen gick vi hela vagen runt. Typ en mil. Det var ok for det var sa tidigt pa morgonen. Var i mal vid 8-tiden. Da borjade det bli for varmt, men jag overlevde.

Jag rekomenderar nog folk att inte aka till Uluru mm under sommaren. Det var bra pa alla satt och vis, men varmen ar for mycket den har tiden pa aret.

Pa hemvagen stannade vi vid en kamelfarm och jag red pa en kamel. Man fick typ 30 sekunder var sa det kandes inte sa meningsfullt. MEN jag har lovat mig sjalv att gora allt som jag tycker verkar laskigt och kameler ar skitstora sa jag tvingade mig sjalv att hoppa upp. Nar den sen stallde sig och borjade ga... laskigt... men kul.

Just nu och lite om sen

Efter en natt tagtripp pa 23 timmar med det legendariska Gahn-taget ar jag nu i Alice Springs. Typ ganska precis i mitten av landet. Sitter pa mitt hostel. Har just checkat in men inte fatt nyckel till rummet eftersom jag var lite tidig. Men det verkar trevligt och bra. Stannar dock bara en natt for i morgon skittidigt aker jag pa en tur till Uluru, Katatjuta och Kings Kanyon. Det ar en tredagarstripp och vi sover utomhus. Inget talt, bara ett liggunderlag och en sovsack. Och sa lagar vi mat over oppen eld. Later inte det helt fantastiskt?! Ser mycket fram emot detta.

Sen ska jag nog stanna tva dagar till i Alice Springs och planerar vart jag ska nast. Det ar alltid ett javla meck att fa till billigaste resan. Ska forsoka ta mig till Cairns och sedan till ett stalle som heter Mission Beach som enligt vad jag last ska vara ett bortglomt paradis. Tankte stanna dar till den 23 nar jag har hostel i Cairns. Ska spara pengar fram tills dess. For nar jag ar i Cairns vill jag verkligen, verkligen dyka vid barriarrevet namligen.

ALLT i det har landet ar dyrt. Speciellt att ta sig fran en plats till en annan. Darfor maste jag halla mig pa ett stalle ett tag efter detta.

Har ar ytterligare random bilder

Har ar Vicky och Ken

Har ar Ken, Vicky, Castor, Kerry och Anitha

Har ar jag nar jag kor gocart

Har ar en farklippningsstation

Har ar jag pa Cunnamulla fella festival

Har ar Warrwgo river

Har ar jag, Kari och Andrew pa kanotutflykt


Har ar tva bullriders jag hittade


Har ar Cunnamulla post office


Har koper man sina klader i Cunnamulla


Har ar Kari pa tjurridningen i lanad cowboyhatt


Har ar tva helt vanliga cowboys som jag hittade


Har ar Fred nar vi akte till garden dar vi jagade kangurus


Har ar dammen dar jag blev biten av en blodigel


Har ar mitt rum pa The Warrego


Har ar Kari och Taffy


Har ar Kerry och Daniel


Har ar Fishy


Har ar Kens och Vickys hus


Har ar The Cunnamulla Fella


Har ar puben The Cunnamulla


Har koper man kott i Cunnamulla


Har koper man brod i Cunnamulla


Har ar rondellen i Cunnamulla


Har ar polisstationen i Cunnamulla dar det jobbar 18 (!) poliser


Har ar Kari, Vicky och jag varan sista dag i koket


Har ar Richard pa snedden


Har dricker jag och Kari varan sista Bundy tillsammans


Har ar sista gangen vi traffade Andrew och Sandy


Har ar Noel


Har ar Richard nar han for en gangs skull jobbar


Har ar solnedgangen i Darwin


Har ar lite djungel som jag hittade i Darwin


Har ar mina fotter nar jag matar fiskar


Har ar den gulligaste fisken. Den gillade att bli klappad

Jag filmade krokodilhoppet

Krokodilsafari

Igar var en underbar dag. Steg upp kl 06 for att aka pa safari. Blev hamtad utanfor hostelet. Akte till Adelade river. Hoppade pa en bat och spanade.

Har kommer en krokodil simmande

Har hoppar den efter mat

Sen akte vi och badade vid ett vattenfall. Tycker ni det ser harligt ut? Det var det ocksa.

Sen akte vi till ett annat harligt stalle och badade. Det var ocksa harligt.

Och sa tittade vi pa termitbon. Har ar ett vanligt som finns overallt och pa andra stallen i varlden.

Har ar nagra ovanliga som bara finns pa exakt den har platsen. De kanner av det magnetiska faltet och bygger bon med tva platta sidor (ngt med att solen inte ska varma for mkt).

Forresten...

Det gar inte att ringa fran Darwin heller. Har ingen tacknig...

Darwin

Ja, det ar varmt har. Men jag gillar denna typen av varme battre an den i mitten av landet. I Cunnamulla var det torrt, torrt, torrt. Solen stekte. Har ar det varmt men blott (november till maj ar regnperioden). Allt ar gront, faglarna kvittrar, det springer odlor pa marken, det ar palmer och andra exotiska trad over allt. Skitfint och mycket tropiskt. Men svettigt. Man blir helt blot sa fort man lamnar det air-konditionerade hostel-rummet. Typ som att vira in sig i en tjock blot filt. Men det ar ok.

Hostelet daremot, jag vet inte... Jag sover ihop med sju man fran tyskland. Jag ar enda tjejen pa mitt rum. Det ar skitlaskigt att vara omringad av sa manga karlar pa en och samma gang. Gar runt i bara kallingar gor de. SKYL ER vill jag skrika. Samtidigt tror jag att de ar mer radda for mig an jag ar for dem.

Det ar skitigt och javligt dessutom.

Det finns dock en pool, det finns solstolar, bakgarden omringas av exotiska trad (bland annat ett jattestort knotigt vars blad och blommor ser ut som nagot vi har i blomkrukor hemma, men jag kan inte komma pa vad det ar. De vita blommorna ramlar i alla fall av och hamnar pa marken och i poolen vilket gor hela garden fin). Laga mat, det gor man utomhus. Ratt mysigt. Handlade kak igar. Potatismospuler som man bara blandar med varmt vatten, nudlar som man bara blandar med varmt vatten, tomatsoppapulver som man bara blandar med varmt vatten.

Igar gick jag pa esplanaden har som ar ett promenadstrak langs med havet (fast hogt uppe pa en plata, typ). Det var ett perfekt stalle att kolla in solnedgangen. En massa manniskor samlades. Det var fint.

Idag steg jag upp tidigt for jag vet att duscharna och frukosten ar som frashast da. Dessutom galler det att ta tillvara pa tiden nu.

Planen for dagen ar:

Kolla in hela staden via promenad.

Ga till ett stalle som heter Aquascene dar man kan mata fiskar. Vid en speciell tid kommer tydligen en massa exotiska fiskar in till strandkanten. Da tar man fiskmat i handen, gar ut i vattnet och matar dem. Helt enkelt. 

Boka en dag med krokodilsafari. Kosta vad det kosta vill.

Eventuellt ga pa bio och se New Moon. Jag har langtat efter den filmen i ett ar och jag vill verkligen se den pa bio. Sa jag tror att det far bli sa ikvall. 

Tillbaka i civilisationen

Det var helt underbart att hoppa av bussen i Brisbane. Lukten av avgas... mmm. Bra hostel. Rent och fint och koket med utsikt over hela stan. Pool pa taket dessutom. Den hann vi aldrig anvanda, men anda. Efter 13 timmars bussakning kande vi egentligen for att ga och lagga oss direkt, men vi gav inte efter for den kanslan. Vi gick ut och kakade och sen gick vi till en pub och drack ett glas vin.

Andra dagen gjorde vi det vi planerat for i tva manader. Vi gick pa club. Forst en sen en till. Den andra var riktigt bra. Massa dansgolv, tuff inredning, snygga manniskr, bra dj:s.

Tredje (igar) dagen tog jag taget till flygplatsen och sen flyget till Darwin. Det var sorgligt att saga hej da till Kari. Men vi traffas igen efter jul har vi bestamt. Kanske i Cairns. Eller i Melbourne.

Flygresan gick bra men jag kan inte komma undan kanslan av att vi ska storta. Fran det att man startar till det att man ar helt och hallet uppe, vilket tar typ 20 minuter, tror jag hela tiden att nu stortar vi. NU stortar vi. Dessutom hatar jag att sitta inklamd mellan svettiga manniskor som dricker sprit och skrattar hogt och knuffar en i sidan for att beratta ett tradigt skamt.

Idag gjorde jag min sista staddag. Och jag har lovat mig sjalv att aldrig mer i mitt liv stada en pissoar. Hoppas verkligen att jag kan halla detta lofte. Och om jag nagonsin far en son, da ska jag saga det till honom att "kissa, det gor man som vanligt folk. I toaletten".

Sista helgen

Har klarat av sista helgen i Cunnamulla. Fredagen gick jag och Kari och Daniel till The Cunnamulla. Drack bundy och sa. Lordagen gick jag och Kari till The Cunnamulla. Drack vin. Sen gick vi pa efterfest till en snubbe som var helt vanlig. Han hade bocker hemma. Och filmer. Och musik. Han hade en skiva med The Knife. Jag var helt forstummad. Sjalvklart kom han inte fran Cunnamulla. Han kom fran Nya Zeeland och jobbade har som bildlarare. Det forklarade saken.

Sondagen sov jag i stort sett hela dagen. Och idag, mandag fixar jag arenden. Exempelvis bankarenden och hostelbokningar. Tre dagar kvar nu. Sen Brisbane sen Darwin.

Varmen

Nu ar det sa varmt har att asfalten branner genom skorna. Och sa branns det i nasan nar man andas. Till och med vattnet i poolen ar for varmt. Men det ar fortfarande basta stallet att vistas pa.

Min sondag. OBS! KANSLIGA LASARE VARNAS

Denna sondagen var helt galen. Av allt jag upplevt sen jag kom till Cunnamulla... detta var det varsta/basta. Har haft skitkul!

Kerrys kille Daniel fragade om jag och Kari ville folja med till hans slaktings gard och jaga gris. Det ville vi. Han sa att vi skulle overnatta dar. Spannande, tankte jag och fragade vad vi skulle ta med oss. "Sprit. Alla kommer vara aspackade", sa Daniel. "Vem kor oss dit?" undrade jag. Det skulle Daniel gora. Sa fort vi bara lamnat civilisationen. Han var namligen redan full eftersom han varit pa barndop (!!!). Ok ok. Man tar val seden dit man kommer liksom. Jag, Kari, Noel, Kerry, Daniel, Daniels tva smasyskon, och Daniels hund Fred packade in oss i en bil och korde till garden som lag mitt i bushen. Under bilresan lyssnade vi pa Rednex som ar mkt populara har!

Det var en javla massa manniskor som bodde pa den har garden och jag fattade aldrig riktigt hur de harde ihop med varandra. Det var gamla och barn och folk mittemellan om vartannat.

Forst skulle vi aka och bada. Vi akte pa flaket till tva picup:s. Elva pers pa ena flaket och atta pa det andra. Och sa hade vi en frysbox med oss till all ol. "Typiskt att jag inte har badklader med mig" tankte jag tills jag sag vattengyttjehalet alla skulle bada i. Dar ville jag verkligen inte hoppa i. Men grejen var den att alla hoppade i med kladerna pa. "Vill inte ni bada?" fragade nagon mig och Kari. "Nej tack det ar lugnt. Ingen fara. Vi klarar oss" svarade vi artigt. "Ni kommer bada" sa Kerry da.

Nar vi stod vid kanten och doppade tarna knuffade Daniel i oss bada tva. Det var sa labbigt. Man sjonk ner till knana i gyttja och alla ungarna kastade lera pa oss. Nar jag antligen lyckats ta mig upp och bara skulle skolja av fotterna innan jag tog pa mig flipflopsen igen blev jag iknuffad for andra gangen. Da forsvann min flipflop ner i leran. Alla hjalptes at att leta och till slut hittade vi den. Tredje gangen gillt. Denna gangen gick jag upp en bit pa strandkanten men blev rammad bakifran av en tjock man och flog i igen. Flipfliopen forsvann for andra gangen. Medan jag letade efter den kande jag hur ngt stack till som fan pa mitt ben. Jag fick kampa for att fa upp foten och nar jag val fick det sag jag hur en 15 cm lang och fet blodigel sog pa mitt ben. Javlar vad jag skrek och den vagrade forsvinna. Den satt som berget. Nar den antligen lossnat sprang jag upp pa land och klattrade upp pa flaket till picupen med en flipflop och struntade i den andra.

Good bye alskade flipflop!

Sen akte vi runt for att leta efter gris. Blota och leriga fran top till ta. Det hela urartade till en tavling genom landskapet mellan de tva picuperna. De korde som galningar over stock och sten. Ungarna skrek, de vuxna skrek och ja, det var riktigt roligt. Behover kanske inte namna att alla over femton var mkt berusade. Inklusive de som korde.

Nar vi var tillbaka pa garden ville de unga killarna ut och jaga kangurus. Jag och Kari hangde pa. Jag satt i pasagerarsatet och Kari, Noel och en annan snubbe akta pe flaket. Han som korde, Clay, var den som skjot. Han hade standigt en ol i ena handen och en cigg i mungipan. Gevaret hade vi mellan oss. Vi akte med spotlighten pa taket eftersom det morknat och varenda gang vi sag en kanguru som var tillrackligt stor tog Clay upp gevaret medan jag holl spotten och sa skjot han, direkt fran bilen sa klart. Sen korde vi fram till kangurun och plockade upp den och hangde den bak pa flaket. Nar vi hade nagra sycken fragade Clay om jag nagonsin sett hur en kanguru ser ut inuti. "Nej" svarade jag och da vinkade han at mig att komma med ut. Man gor namligen i ording (eller hur man nu ska saga) kangurun ganska direkt efter man dodat den. Forst skar man upp magen och tar ut det som ar innuti (stinker!), sen skar man av huvudet och svansen och sen slar man av ena bakbenet och hanger upp den i det andra benet.

Plotsligt sag jag hur nagot rorde sig i magen pa en av kangurusarna. Det var en unge. Naken och blind. "Titta dar" sa jag till Clay. Vet ni vad han gjorde da? Han drog ut den och slog ihjal den mot bilflaket och slangde ivag den.

Nar vi hallit pa ett tag akte vil tillbaka till garden och kakade middag. Stora stycken kokt lamm. Primitivt!

Det har huset var det skitigaste jag nagonsin sett. Golvet bestod av plankor med hal emellan, det var sopor, smuts och blodiga handdukar blandat med trasiga my little ponny-hastar overallt. Man ville INTE sitta ner pa toastolen och man ville inte ens ta i handtaget till vattenkranen. Och ni skulle hora spraket de har manniskorna anvande. Jag vill inte citera nagot av det men jag kan saga att det fula ordet for det kvinnliga konsorganet figurerade i varenda mening. Men samtidigt var de sa roliga, snalla och gastvanliga.

Efter middagen var det kangurujakt igen. Clay i forarsatet, jag i passagerarsatet och resten pa flaket. Clay var mycket full vid den har tidpunkten men missade inte en enda kanguru. Jag fortsatte lysa med spotten och assisterade genom att tanda cigaretter at Clay. Vi holl pa i fyra timmar. Efter var femte kanguru stannade vi bilen och snubbarna hjalptes at att "fixa till" dem.

Skjutvapen, bilar, knivar och unga killar (de var 18 ar men sag ut som 25) verkar kanske inte som den basta kombinationen. Men samtidigt var de sa proffsiga. Jag kande mig inte radd en enda gang.

Nar vi skulle aka hem igen bytte jag och Kari plats sa jag stod pa faket. Det var sa himla harligt. Mitt i natten, under miljarders miljarders stjarnor, akandes genom bushen.

Det var i alla fall harligt fram tills dess att Clay borjade kora i 200 km i timmen och jag inte kunde halla ogonen oppna och blev traffad av nattfjarilar i pannan och inte kunde se nar det var dags att ducka for en tradgren. Da fick jag satta mig ner under alla doda kangurus som droppade ner mig med blod.

Kl tre pa natten var vi tillbaka igen. Vi skulle sova i ett gasthus ngn km darifran. En av snubbana korde oss dit. Husen var ett fallfardigt ruckel med hal i vaggarna. Jag och Kari blev tilldelad varsin skitig madrass och jag somnade med en inorkad blandning av blod och lera pa hela kroppen.

The Cunnamulla Fella Festival

Oj oj oj vad manga cowboys vi haft pa Warrego det senaste. Vissa av dem skulle delta i tjurridningen, andra skulle titta pa. Ganska hett faktiskt med riktiga cowoys. Jag har aldrig fattat grejen med matchoyrken forut, men jag tror att jag hittat min nish.

Pa fredagen startade festivalen med countrymusikkonsert och fylleslag (saklart). Jag och Kari traffade en massa bull riders. Och sa traffade jag en snubbe vars yrke var att locka ut tjuren fran arenan efter det att cowboyen blivit avsparkad. Mkt mkt matcho.

Pa lordagen var sa sjalva rodeon. Det var sa ballt.

Sa har gar det till: Det ar en stor upplyst arena en speaker berattar om kommande tjurs egenskaper, hur farlig den ar, hur stark den ar och sa vidare. Sen presenterar han cowboyen som ska sitta pa den, hur modig han ar och hans tidigare bravader pa tjurrygg. Sen slapper de in ekipaget. Oftast blir cowboyen avsparkad efter tva sekunder, men ibland ar det ngn som lyckas battre och da vralar och skriker och appladerar publiken. Efterat rusar tjuren runt som en galning och de har personerna som har till uppgift att fa ut den lever javligt farligt. Ibland vagrar tjuren ga ut. Da skickar de in en gammal pensionerad tjur som leder ut den unge och galne tjuren. Det ar ganska gulligt. Annars ar rodeo det tuffaste jag nagonsin sett.

Mamma skrev en kommentar om att hon tycker det verkar som om jag dricker formycket. Jag haller med. Men det gor inte folk har. Det sager hela tiden att jag och Kari inte ar nagra riktiga backpackers for att vi inte dricker tillrackligt. De tycker vi ar trakiga. Fyra dagar i veckan ar tydligen inte nog. Men herregud. Det enda jag lagger pengar pa ar sprit och cigaretter. Jag kommer hamna i helvetet.

Det enda som raknas for folk har ar att bli sa full att man spyr, inte kan ga samt inte minns nagonting fran kvallen innan. Men jag jobbar inte sa.

Igar kom Coop forbi med en skitliten ponny och undrade om vi ville klappa den. Det ville vi for den var gullig. Coop var nykter och sa att han bestamt sig for att sluta dricka. Det beslutet hade han tagit dagen innan nar han blev tagen av polisen av den anledning att han var for full. Han ska borja bry sig om sina barn istallet sa han. Jag tycker det ar en mkt bra ide och peppade honom lite. Sarskilt eftersom han fick ytterligare en unge for tva veckor sen (han firade det samma kvall ungen foddes genom att bli skitfull och utslangd fran Warrego).

En plan

Egentligen har det inte hant sa mkt sen sist. Gick till The Cunnamulla i fredes och drack Bundy. Gick till Cunnamulla i lordes och drack Bundy. Gick till Billabong igar, sondag och drack Bundy.

Borjar se slutet pa denna Cunnamullavistelse nu. Kommer bli sorgligt att lamna alla men ser samtidigt riktigt mkt fram emot att dra vidare. Har bokat en bussbiljett till Brisbane den 26 november. Vart man an vill aka maste man forst tillbaka till Brisbane namligen. Jag och Kari stannar dar tillsammans i tva natter sen aker vi at olika hall. Hon till Fraser island och jag till Darwin. Har bokat en flygbiljett till Darwin den 28. En bussresa mellan Brisbane och Darwin tar tre dagar och kostar nastan 4000 kr. En flygresa tar tre timmar och kostar ca 1000 kr. Inget svart val med andra ord.

Har bestamt mig for att spendera jul och nyar i Cairns. Vill vara nara havet och Cairns ligger precis vid barriarrevet och verkar vara en mkt harlig stad. Har bokat hostel.

Tiden mellan Darwin och Cairns tankte jag spendera i de norra delarna. Se det jag vill se och sen, efter jul aka till de sodra delarna. Egentligen borde jag gora tvart om pga att klimatet ar battre soder ut nu och norr ut sen. Men det passar inte mina planer. I Darwin har jag tva saker som jag MASTE gora. Det ena ar att aka pa krokodilsafari, det andra ar att aka pa fisketur. 

Iaf. Nasta helg ar nasta stora happening har. The Cunnamulla Fella Festival. Da ar det rodeo med tjurridning. Tydligen ska det komma proffessionella bull riders fran hela landet och delta. HAHAHAHA.

Spannande, spannande.  

Full chef

Handskrivet onsdagen den 4 nov

Tjejen som Castor hade ihop det med fick sparken i forrgar av The Big Boss (agaren av hotellet) av ngn anledning som ingen vet aven om jag har mina aningar. Hon var tvungen att lamna samma kvall, dagen innan Melboune cup sa det maste varit ngt allvarlig.

Iaf. Castor var mkt deppig och skallde pa allt och alla varre an vanligt. Sa igar efter att han slutat jobba borjar han supa som fan i baren har pa the Warrego. Jag ville till The Billabong och dit skulle tydligen han och Kerry ocksa. Han drack den ena vodka redbull efter den andra. Sen tappade han helt forstandet och ville ena stunden gruppkramas andra stunden grata ut over sitt tragiska liv. Sen borjade han skrika saker om sitt mest intima privatliv och jag forsokte med alla krafter fa honom att sluta. Han har for fan ett rykte att tanka pa. Som jag inte borde bry mig om for han har fan varit elak det senaste. Han borjade svamla om att han var saaaa ledsen over hur han behandlat oss bla bla bla. Billabong var tvugna att stanga for det gick inte att fa ut honom annars. Kerry ringde taxi och nar vi var tillbaka pa Warrego ville han forst inte hoppa ur taxin och borjade istallet halla vatten over allt och alla. Nar vi val fatt ur honom sprang han in och gjorde bort sig helt och hallet for alla gasterna som var kvar. Skrek och gormade och forsokte satta igang brandslackaren. "Fa ut honom harifran" vaste Richard. Castor ville ha ol, annars tankte han inte rora sig ur flacken. Sa Kerry gick och kopte ol och jag och Daniel drog honom upp for trappan. Jag lockade med en cigg och fick till slut ner honom pa en stol, stoppade en cigg i munnen pa honom och tande den och fick halla fast honom for att han inte skulle ranna ner igen och gora bort sig annu mer. Sen ramlade han av stolen och somnade pa golvet. Nar Kerry kom tillbaka kunde vi ttre hjalpas at att fa in honom i hans rum och han somnade. Kl var typ 10.

Dagen efter kom han en timme for sen till jobbet och det enda han sa var "vad hande?" sen forsvann han och kom inte tillbaka forren pa eftermiddagen.

Det ar min chef det. 

Melbourne cup

Handsrivet tisdagen den 3 nov

Idag ar det Melboune cup. Jag har inte skrivit mgt om det innan for det exalterar mig inte sa mkt. Australienarna daremot, de har varit till sig i flera veckor. Melboune cup utspelar sig varje ar den forsta tisdagen ni november och det ar storre an julafton har. Det gar inte ens att jamfora i storhetsgrad. Jag fattar inte grejen. Det ar en beromd haskapplopning men den ar alltsa i Melbourne och de som inte ar dar maste kolla pa det pa tv. Folk tar ledigt fran jobbet, spokar ut sig i roliga hattar och klanningar (kvinnorna mest) och spelar bort alla sina pengar. Och super sa klart. Super, super och super. Darfor ar Melboune cup den mest upptagna dagen pa aret for alla som jobbar pa pub. Jag har paus just nu och sitter i mitt rum i finklanning och ful hatt men snart ska jag fortsatta servera kyckling (man ater det den har dagen). Resturangen ar helt pyntad fran golv till tak. Det ar ballonger, pokaler fran olika hastkapplopningar, glitter, tingeltangel, krimskrams och hastar i alla farger och former.

En tjej berattade att Australiens mest beromda hast ar en som vann Melboune cup tre ar i rad. Nu ar det uppstoppad pa ett museeum. HAHA vad makabert.

den vanligaste fragan man fatt de tva senaste veckorna ar "vad ska du gora pa Melbourne cup" och "vad ska du ha pa dig pa Melbourne cup?"

Plotsligt hander det

Handskrivet mandagen den 2 nov

Idag fast pa kvallen nar jag och Kari i min sang och planerade vara Australienvistelser efter Cunnamulla kom Ben upp och knackade pa. Med en cocacola i handen (alltsa ingen Bundy har inte). "Ben, ar du nykter?!?!" fragade jag, mkt forvanad. "Yes. I was just wondering if yous girls wanna go piggin'? I brought mi dogs". Och sa sa han ngt om att han kande sig sa dalig nar jag kallat honom ett fuckin as dagen innan. Jag ville garna go piggin' men Kari var tvungen att jobba kvall. Sa jag och Ben drog ut sjalva.

Nu ska jag beratta mer exakt hur man gor: man tar pa sig sina basta flipflops och och sen beger man sig ut med en ung karl (mark val ung karl och inte ungkarl. Anven om det ar en fordel ifall han ar ungkarls ocksa eftersom brudarna i den har byn ar extremt svartsjuka och inte uppskattar ifall deras man tar med andra tjejer ut i buschen). Anledningen till att han maste vara ung ar att annars orkar han inte springa efter grisen och har ar folk nersopna och nerslitna vid 30 sa det galler att valja ngn som ar strax over 20. Iaf, man aker ut med hans pickup och pa flaket har man hans tva blodtorstiga hundar som har extremt stora kakar och ser ut som monster men som ar extremt valuppfostrade och lyder minsta vink. Pa taket till pickupen har man en spotlight som man styr med ett handtag inne i bilen. Sen kor man ut i ingenstans och kor och kor och kor. Man lyser med spotlighten och tittar efter gris samt haller koll pa hundarnas beteende. De hoppar tydligen av i farten nar de kanner ratt lukt. Tyvarr hittade vi ingen gris och Ben tyckte det var skitpinsamt. Men jag hade kul anda for jag ar lite kar i Ben namligen. Trots att han har blodstank pa kladerna av allt dodande och cowboyhatt och inte har lamnat Cunnamulla manga ggr i sitt liv.

Nar vi inte kunde hitta ngn gris akte vi och kollade pa Bens hastar. Han har 20 st. Och sen visade han olika sorters kanguru och berattade om alla dess egenskaper och varfor den ena ar battre att doda an den andra. Det ar wallbyn (helt vardelos att doda), den gra, den roda och den jattestora roda (bast att doda). Sen hande det mest spannande: vi sag en skitgiftig orm. Varldens nast mest giftiga. Den var typ 1,5 meter lang. Jag ville fota sa Ben stannade. Jag hoppade ur. Ben sa att jag nog skulle hoppa in igen. Jag ville absolut ha ett foto samt verka tuff sa jag ignorerade honom och gick narmre ormen istallet. Da sa Ben att han verkligen rekomenderade att jag inte gick narmre, men det gjorde det iaf for jag ar inte radd for ormar och ett foto ar anda ett foto och dessutom attackerar de inte bara sa dar. Har jag last iaf. Men da sa Ben att det faktiskt inte var roligt langre att jag skulle sluta och komma tillbaka. "Du ar dod inom 30 minuter om du blir biten av den ormen". Sa jag la av och hoppade in i bilen igen, for hans skull (det var typ fem meter mellan mig och ormen och den hade roven at mitt hall. Ok?).

Fick inget foto for min kamera ar sa dalig i morker. Men en ormupplevelse ar i alla fall en ormupplevelse.

Sen akte vi "hem" igen och Ben lovade att vi skulle gora om det ngn annan dag och att vi da garanterat kommer fanga en gris.

Ben alltsa, vilken kille!  

Min fjarde lediga dag

Handskrivet sondagen den 1 Nov

Idag har jag varit ledig igen. Steg upp kl 12. Jag och Kari gick till poolen har i Cunnamulla. Det har jag kanske inte berattat innan, men det finns faktiskt en pool har. Den ar stooor och helt underbar. Vattnet ar lagom varmt och det ar helt perfa att vara dar och sola och bada. Billigt ar det ocksa. Bara 2 $. Nar poolen stangde gick vi tillbaka till Warrego och bakade tva appelpajer. Appelpaj nr 1 tog vi med oss hem till Vicky och Ken. Vi satt i deras tradgard och pratade bland annat om hur det kommer bli pa Warrego nar vi slutar. Da borjade Vicky grata en skvatt och gav oss varsitt halsband och sa att hon fucking love us like her own doughters and that she fucking kill us if we don't keep in touch with her. Jaja. I alla fall. Sen akte allihopa hem till Rocky och Janet och kakade middag och drack vin och ol och at appelpaj nr 2. Det var mkt varmt sa vi satt ute till kl var 10. Sen akte vi till The Billabong och traffade Kerry, Daniel, Andrew, Ben, Noel, Shae och Sean som alla var sa extremt fulla att de knappt kunde sta ngn av dem. Speciellt Ben som ju skulle ha tagit oss piggin'. Inte for att vi satt och vantade pa det, men anda. "You fucking as" sa jag till honom (det ar sant man sager har) och han holl med och loooovade en annan dag. Jag forlorade hoppet for all evighet amen. Sen stangde puben och vi vandrade alla mot the Warrego. Alla utom jag, Andrew och Kari badade i fontanen pa vagen hem. Andrew som fortfarande ar sur over att jag ens funderar pa att go piggin' med Ben tittade pa honom och sen pa mig och forklarade att han ar "a fuckin retard. A baby in a grown mans body". Jag var benagen att halla med. Han var helt galen och speedad och vi har allt pa film (Kari tog med sin videokamera). Sen var vi hemma igen och min lediga dag var slut.

I morgon mina vanner

Jag har haft dalig tillgang till dator pa det senaste. Ar hemma hos Vicky och Ken just nu och lanar deras dator, men har inte riktigt tid for allt jag vill blogga om. Men jag har skrivit en massa for hand och i morgon har jag forhoppningsvis mojlighet att skriva ner allt i bloggen. Da ska ni fa hora om Melboune cup, grisjakt, giftorm, min skitfulla chef och min 4:e lediga dag.

Puss hej salange.

Coop filosoferar

Coop: Jag maste ta hem min hast nu. Hon har statt under det dar tradet for lange.
Jag: Ok. Gor du sa.
Coop: Du forstar, man maste behandla en hast pa precis samma satt som man behandlar en kvinna.
Jag: Hahaha. Ok. Nu tror kanske inte jag att det ar exakt samma sak...
Coop: Skulle du vilja sta bunden under ett trad hela dagen kanske?
Jag: Nej men...
Coop: Nej precis. Du ser!

Piggin'

Det blev inget pig chasing i sondags heller. Ben var skitfull namligen. Traffade honom i onsdes och han sa forlat sa hemskt mycket och lovade dyka upp denna sondagen istallet. Jag tror honom inte dock. Han sa att han skulle sitta i baren och vanta hela dagen som straff for att han latit oss vanta tva sondagar i rad till ingen nytta. Jag fragade om det mojligen helt enkelt kunde vara sa att han var for blyg for att dyka upp nar han var nykter? Det kunde mojligen vara sa sa han men han lovade att skarpa sig. Fast jag tror honom inte anda. Han var full i onsdes nar han lovade for tredje gangen.

Ben (helt allvarligt utan ironi)(skrivet med accent. Ej brutala stavfel aven om de ocksa mojligen forekommer): I'll be here on sundi. I'll bring mi dogs and we'll go piggin'. If we'll se a pig I'll tell mi dogs to catch it but then I'll just let it go. I wont kill it.
Jag: But why? Isn't the idea of piggin' to kill the pig?
Ben: Yeah but you know... yous girls are from over seas and...
Jag: Yeah, so what?
Ben: Yous are not used to this killin' and yous don't really know what it's like. The pig screams a lot. I mean it. A LOT. And there will be a lot of blood and I just don't think that girls from over seas can handle all that screaming and all that blood.
Jag: If we are going piggin' we have to kill the fucking pig or else it wont be for real. And you know that I killed a kangaroo last week. I can handle it!
Ben: But the kangaroo doesn't scream and you don't kill it with a knife.
Jag: We have to kill the pig.
Ben: Ok ok. We'll kill it. But I can't promise that we'll find one. But I can bring mi gun and we can shoot something if we don't find a pig.
Jag: Good.

Ooops. Upp till bevis nu. Ibland forsoker jag vara lite tuffare an jag egentligen ar.

Accenten har ar sa rolig. Jag och Kari brukar harma den nar vi ar uttrakade. "See yous girls on sundi". "I'll bring mi dogs". "Maaaash poteeeeejdo". Och varfor alltid ett s efter you?

OBS! Fler djurupplevelser.

Igar hade jag manga djurupplevelser. Djuren ar det jag mest gillar att skriva om. Det ar inte som hemma dar man far vanta i flera manader pa att fa se ett roligt djur. Har behover man bara oppna dorren.

Forst lag jag under ett trad i parken intill The Warrego. Da kom det en stoooor flock med pappegojor (vita stora) och satte sig ovanfor mig. Det hander visserligen varenda gang man ligger under ett trad. Det finns sa manga speciella faglar har som vi bara har i bur hemma. Men jag tankte i alla fall pa det att folk har uppskattar inte djuren for att de ar sa vana vid det. Men jag kommer aldrig bli van vid att ha 30 pappegojor ovanfor huvudet.

Sen hamtade Andrew mig och Kari for kanotpaddling. Sandy korde oss nagra km och sen paddlade vi tillbaka. Eller Andrew paddlade for jag och Kari blev trotta i armarna sa fort. Da sag vi i alla fall en massa pelikaner. Pelikaner ar stora och roliga.

Nar vi kakade middag blev jag nastan attackerad av en stor gron groda. Den satt under bordet. De ar sa javla laskiga de dar grodorna. Helt giftig farg. Peter (en snubbe fran Brisbane som bor pa hotellet for tillfallet och ar har lite da och da. En frisk flakt for han ar sa vanlig) petade pa den, da klattrade den upp for ena bordsbenet och kramade sig fast dar. Jag bytte bord.

Sent pa kvallen efter det morknat gick jag, Kari och Peter till floden for att spana. Da sag vi en skitstor spindel. Nastan stor som en hamster. Jag vralade sa hogt att jag vackte hela Cunnamulla. Det var den forsta spindeln jag sett sen jag kom hit och tydligen ingen giftspindel. Men fy fan!

Och sen sag vi en tusenfoting som jag trodde var en orm. Den var enorm! Herregud. Sen ville jag ga hem igen.

Lite fler random bilder (i oordning) som jag trodde publicerades forra gangen men som aldrig publicerades

Operahuset en mulen dag

Rocky och hans chika fru

Bild fran bad i Sydney harbour

Hotellet jag jobbar pa sett fran utsidan

Jag, Camilla och Coop

Kari pa en jattehog med tvatt. En helt vanlig jobbdag.