Tasmanien del 2

Jag kan inte tro att det ar sant (# 28 typ), men gissa vad jag var tvungen att kopa igar? Jo... hall i er... vantar, halsduk och raggsockor. Det ar sa javla kallt. Eller alltsa inte om man har ratt klader, men en tunn skinnjacka racker inte langt. Och pa hostelet har de dorrar oppna i bada andarna dygnet runt. Och det ar typ 12 grader utomhus. Fryser konstant.

Har pa internetcafeet ar det en spegelvagg precis framfor mig och jag kan nu konstatera att den fantastiska solbranna jag en gang hade ar borta. Jag ar vit som ett lik i ansiktet. Som vanligt da. Skit med. Kommer alltsa inte vara brunast i stan nar jag kommer tillbaka.

Annars da? Jo, tack det ar bra. Tankte promenera over den langa langa bron har i Hobart och se vad som finns pa andra sidan. Kanske idag. Kanske i morgon. Det vet man inte.

Nar jag inte promenerar eller lyssnar pa musik sa laser jag andra boken i Stieg Larsson-triologin. Lanade den av Kari. Eller snarare, hon tvingade mig att lana den av henne. Tva saker som irriterar mig: 1. Jag ar sa javla besviken pa Lisbeth Salander. Brostforstoring? Ar hon inte coolare an sa eller? 2. Mikael Blomkvist och alla hans kvinnor. Det ar sa tradigt att lasa om och sa himla meningslost for historien. En gammal gubbe som ligger runt HELA tiden med allt och alla. Jaha, varfor ska vi behova veta det? Och det ar sa himla orealistiskt att till och med en 17-aring raggar pa honom. Sant hander inte. Bara i medelalders forfatteres snuskiga fantasier. Och om Lisbeth Salander funnits hade hon icke, jag upprepar ICKE legat med Mikael Blomkvist.

Det var det som irriterat mig hittills. Har bara hunnit en fjardedel, sa det kommer sakert fler saker.

Laser att det ar flygkaus hemma i Sverige. Mamma mailar att det kan halla i sig i TVA AR (!!!). Haha. Min mamma ar den mest dramatiska mamman pa jordklotet. Men jaja, da far jag val stanna har da.