The Cunnamulla Fella Festival

Oj oj oj vad manga cowboys vi haft pa Warrego det senaste. Vissa av dem skulle delta i tjurridningen, andra skulle titta pa. Ganska hett faktiskt med riktiga cowoys. Jag har aldrig fattat grejen med matchoyrken forut, men jag tror att jag hittat min nish.

Pa fredagen startade festivalen med countrymusikkonsert och fylleslag (saklart). Jag och Kari traffade en massa bull riders. Och sa traffade jag en snubbe vars yrke var att locka ut tjuren fran arenan efter det att cowboyen blivit avsparkad. Mkt mkt matcho.

Pa lordagen var sa sjalva rodeon. Det var sa ballt.

Sa har gar det till: Det ar en stor upplyst arena en speaker berattar om kommande tjurs egenskaper, hur farlig den ar, hur stark den ar och sa vidare. Sen presenterar han cowboyen som ska sitta pa den, hur modig han ar och hans tidigare bravader pa tjurrygg. Sen slapper de in ekipaget. Oftast blir cowboyen avsparkad efter tva sekunder, men ibland ar det ngn som lyckas battre och da vralar och skriker och appladerar publiken. Efterat rusar tjuren runt som en galning och de har personerna som har till uppgift att fa ut den lever javligt farligt. Ibland vagrar tjuren ga ut. Da skickar de in en gammal pensionerad tjur som leder ut den unge och galne tjuren. Det ar ganska gulligt. Annars ar rodeo det tuffaste jag nagonsin sett.