Denna sondagen var helt galen. Av allt jag upplevt sen jag kom till Cunnamulla... detta var det varsta/basta. Har haft skitkul!
Kerrys kille Daniel fragade om jag och Kari ville folja med till hans slaktings gard och jaga gris. Det ville vi. Han sa att vi skulle overnatta dar. Spannande, tankte jag och fragade vad vi skulle ta med oss. "Sprit. Alla kommer vara aspackade", sa Daniel. "Vem kor oss dit?" undrade jag. Det skulle Daniel gora. Sa fort vi bara lamnat civilisationen. Han var namligen redan full eftersom han varit pa barndop (!!!). Ok ok. Man tar val seden dit man kommer liksom. Jag, Kari, Noel, Kerry, Daniel, Daniels tva smasyskon, och Daniels hund Fred packade in oss i en bil och korde till garden som lag mitt i bushen. Under bilresan lyssnade vi pa Rednex som ar mkt populara har!
Det var en javla massa manniskor som bodde pa den har garden och jag fattade aldrig riktigt hur de harde ihop med varandra. Det var gamla och barn och folk mittemellan om vartannat.
Forst skulle vi aka och bada. Vi akte pa flaket till tva picup:s. Elva pers pa ena flaket och atta pa det andra. Och sa hade vi en frysbox med oss till all ol. "Typiskt att jag inte har badklader med mig" tankte jag tills jag sag vattengyttjehalet alla skulle bada i. Dar ville jag verkligen inte hoppa i. Men grejen var den att alla hoppade i med kladerna pa. "Vill inte ni bada?" fragade nagon mig och Kari. "Nej tack det ar lugnt. Ingen fara. Vi klarar oss" svarade vi artigt. "Ni kommer bada" sa Kerry da.
Nar vi stod vid kanten och doppade tarna knuffade Daniel i oss bada tva. Det var sa labbigt. Man sjonk ner till knana i gyttja och alla ungarna kastade lera pa oss. Nar jag antligen lyckats ta mig upp och bara skulle skolja av fotterna innan jag tog pa mig flipflopsen igen blev jag iknuffad for andra gangen. Da forsvann min flipflop ner i leran. Alla hjalptes at att leta och till slut hittade vi den. Tredje gangen gillt. Denna gangen gick jag upp en bit pa strandkanten men blev rammad bakifran av en tjock man och flog i igen. Flipfliopen forsvann for andra gangen. Medan jag letade efter den kande jag hur ngt stack till som fan pa mitt ben. Jag fick kampa for att fa upp foten och nar jag val fick det sag jag hur en 15 cm lang och fet blodigel sog pa mitt ben. Javlar vad jag skrek och den vagrade forsvinna. Den satt som berget. Nar den antligen lossnat sprang jag upp pa land och klattrade upp pa flaket till picupen med en flipflop och struntade i den andra.
Good bye alskade flipflop!
Sen akte vi runt for att leta efter gris. Blota och leriga fran top till ta. Det hela urartade till en tavling genom landskapet mellan de tva picuperna. De korde som galningar over stock och sten. Ungarna skrek, de vuxna skrek och ja, det var riktigt roligt. Behover kanske inte namna att alla over femton var mkt berusade. Inklusive de som korde.
Nar vi var tillbaka pa garden ville de unga killarna ut och jaga kangurus. Jag och Kari hangde pa. Jag satt i pasagerarsatet och Kari, Noel och en annan snubbe akta pe flaket. Han som korde, Clay, var den som skjot. Han hade standigt en ol i ena handen och en cigg i mungipan. Gevaret hade vi mellan oss. Vi akte med spotlighten pa taket eftersom det morknat och varenda gang vi sag en kanguru som var tillrackligt stor tog Clay upp gevaret medan jag holl spotten och sa skjot han, direkt fran bilen sa klart. Sen korde vi fram till kangurun och plockade upp den och hangde den bak pa flaket. Nar vi hade nagra sycken fragade Clay om jag nagonsin sett hur en kanguru ser ut inuti. "Nej" svarade jag och da vinkade han at mig att komma med ut. Man gor namligen i ording (eller hur man nu ska saga) kangurun ganska direkt efter man dodat den. Forst skar man upp magen och tar ut det som ar innuti (stinker!), sen skar man av huvudet och svansen och sen slar man av ena bakbenet och hanger upp den i det andra benet.
Plotsligt sag jag hur nagot rorde sig i magen pa en av kangurusarna. Det var en unge. Naken och blind. "Titta dar" sa jag till Clay. Vet ni vad han gjorde da? Han drog ut den och slog ihjal den mot bilflaket och slangde ivag den.
Nar vi hallit pa ett tag akte vil tillbaka till garden och kakade middag. Stora stycken kokt lamm. Primitivt!
Det har huset var det skitigaste jag nagonsin sett. Golvet bestod av plankor med hal emellan, det var sopor, smuts och blodiga handdukar blandat med trasiga my little ponny-hastar overallt. Man ville INTE sitta ner pa toastolen och man ville inte ens ta i handtaget till vattenkranen. Och ni skulle hora spraket de har manniskorna anvande. Jag vill inte citera nagot av det men jag kan saga att det fula ordet for det kvinnliga konsorganet figurerade i varenda mening. Men samtidigt var de sa roliga, snalla och gastvanliga.
Efter middagen var det kangurujakt igen. Clay i forarsatet, jag i passagerarsatet och resten pa flaket. Clay var mycket full vid den har tidpunkten men missade inte en enda kanguru. Jag fortsatte lysa med spotten och assisterade genom att tanda cigaretter at Clay. Vi holl pa i fyra timmar. Efter var femte kanguru stannade vi bilen och snubbarna hjalptes at att "fixa till" dem.
Skjutvapen, bilar, knivar och unga killar (de var 18 ar men sag ut som 25) verkar kanske inte som den basta kombinationen. Men samtidigt var de sa proffsiga. Jag kande mig inte radd en enda gang.
Nar vi skulle aka hem igen bytte jag och Kari plats sa jag stod pa faket. Det var sa himla harligt. Mitt i natten, under miljarders miljarders stjarnor, akandes genom bushen.
Det var i alla fall harligt fram tills dess att Clay borjade kora i 200 km i timmen och jag inte kunde halla ogonen oppna och blev traffad av nattfjarilar i pannan och inte kunde se nar det var dags att ducka for en tradgren. Da fick jag satta mig ner under alla doda kangurus som droppade ner mig med blod.
Kl tre pa natten var vi tillbaka igen. Vi skulle sova i ett gasthus ngn km darifran. En av snubbana korde oss dit. Husen var ett fallfardigt ruckel med hal i vaggarna. Jag och Kari blev tilldelad varsin skitig madrass och jag somnade med en inorkad blandning av blod och lera pa hela kroppen.
måndag 16 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag tror inte jag kan säga annat än OMG!!!!!!!!!! vilken skräck historia. Det är som att titta på en spännande serie, att läsa din blogg. Med blod och iglar. Det med ungen var värt måste jag säga. Jag känner att mina erfarenheter i USA med Soroities, Cheer och privat collage är lite väl barnvänligt för dig. haha
Skicka en kommentar