En historia om en irlandare och en padda

Vi hade fest har igar. Som vi har varje fredag alltsa. Paddy, irlandaren, var har. Han som blev utslangd fran sitt hus. Han och jag satt och pratade om allt mojligt och det var ratt trevligt. Plotsligt pekar han pa en padda pa golvet. Inget konstigt. Det ar alltid paddor pa golvet pa var uteplats. Men sa reste han sig upp, plockade upp den och stoppade ner den i fickan. Jag hoppade upp fran min plats och satte mig pa andra sidan bordet. Elliott fragade vad som hant. Jag ba "Paddy tog upp en padda fran golvet och stoppade den i fickan". Paddy fornekade. "Gjorde jag ju inte alls". Elliott med allvarlig rost: "Paddy, har du en padda i fickan eller inte?". "Nej jag lovar. Det har jag inte". Han stoppade ner en hand i varje ficka och vande ut och in pa dem. Ingen padda. Alla glodde pa mig som om det var jag som var dum i huvet. Och jag visste att han hade den nagonstans. Jag sag att han stoppade ner den. Paddy borjade skratta och holl upp ena handen: "jag hade den i fickan men inte langre. Jag har den har!". Han reste sig upp och satte den pa bordet. Jag blev skitsur. Paddorna har ar skitgifiga. Deras gift kan doda en manniska. Den borjade hoppa at mitt hall och i sista stund hoppade jag upp fran stolen innan den skulle ramlat ner i mitt kna. Paddy tog upp den och sprang efter mig och jag verkligen asradd for paddor och jag hatar att vara den som skriker och springer ivag, men jag blev totalt skrackslagen. Jag hann innanfor dorren och laste. Efter ett tag knackade Paddy och ba: "Forlat. Jag har slappt ut den nu". Jag oppnade men var fortfarande assur. Fy fan vad ackligt. Sa jag satte mig vid datorn en stund. Paddy satte sig i soffan och ba "Snaaaalla var inte arg. Det var dumt, men nu ar den borta". Da ser jag hur paddan hoppar ur hans ficka och ut pa soffan och ner pa golvet. "Ta for fan ut paddan harifran annars kan du sova pa grasmattan inatt". Da gick han ut. Jag laste igen. Han knackade och visade hur han tog upp paddan ur fickan och holl den i bakbenen och slangde ut den pa graset. Jag vagrade prata. Hur kan man vara sa dum i huvudet att man tar upp ett slammigt giftigt djur och stoppar ner den i fickan? Paddy: "Amen va inte sa langsint". Jag: "Man ar val inte langsint om man ar forbannad for nat som hande for fem minuter sen heller?" Paddy: "Fem minuter sen? Det var igar. Igar! Det som hande, det hande forra veckan. Tva ar sen. Hur kan du vara sur for nagot som hande for tva ar sen? Jag trodde vi var vanner". Jag: "Vi var vanner men sen sag jag en padda hoppa ur din ficka och da var den vanskapen over".