Tre grejer jag inte kan slappa

1. I mandes nar vi jobbade utomhus hela dagen var himlen konstant kolsvart och regnet oste ner (sa har det varit i tva veckor). Man sag inte bergen harikring for all dimma och det var helt morkt och odesdigert. Men nar jag kom hem den dagen fran jobbet hade jag fatt den varsta solbrannan nagonsin. Jag hade som ett oppet sar i nacken och armarna och axlarna var helt knallroda och stekheta. Alla brande sig den dagen. Fatta hur stark uv-stralningen har har. Det ar solfaktor 30+ varje dag nu. Aven om regnet oser ner.

2. Nu ar mina fotter helt ok igen nar jag borjat med gummistovlar. Men istallet har jag fatt javla kliigt exem pa benen fran gummit. Herregud. Det ar bara tontar som far exem. Snart sitter jag val har med tandstallning ocksa.

3. Fraga inte varfor, men jag kan inte sluta tanka pa talesattet "man saknar inte kossan forren baset ar tomt". Varfor skulle man sakna kossan medan den ar kvar? Det ar helt ologiskt. Varfor sager man inte "man uppskattar inte kossan medan den ar i baset, men nar den ar borta, da saknar man den". Eller nat. Eller har jag helt missuppfattat detta talesatt?